Klimakteriell svängning

Igår skrev jag mitt sedvanliga veckobrev till klassens föräldrar. Likaledes sedvanligt försökte jag skoja till det och vara lite fredagsfyndig och eftersom solen just då sken utanför fönstret på en annars ruggig vecka tänkte jag skriva att det var en "klimateriell svängning" på gång. Småkul ordlek, visst? Ordbehandlarprogrammet i datorn delar inte min humor. "Klimakteriell", menar du nog gosse lille tänkte programmet och ändrade utan att rådfråga mig. Damn you, autocorrect. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Den annars så, av fredagens annorlunda prioriterande, tomt ekande inkorgen började plötsligt plinga.

Nu är jag välsignad med precis lika kloka föräldrar som eleverna de avlat och fostrat, så inget av svaren löd "OMG, TMI!" (Läs Herre min skapare, håll lite på den personliga integriteten, tack). Men jag fick en påminnelse om att alltid korrekturläsa ordentligt. Syna det finstilta liksom. Och den kom väldigt lägligt för just idag grusas mina planer på att uppfostra dig med den hårda exteriören av en innerstadsgrabb uppvuxen i Tjyvaparken på Backarna, men med den väna interiören av ett utebandyspelande barn på en skyddad radhusgata där bilarna tålmodigt stannar för att vänta på målen som bärs ur vägen. Om du inte redan anammat ett stadsbobeteende kommer du tyvärr inte göra det heller utan istället bli en rakt genom mjuk utebandyspelare. Som din far. 

Idag skriver vi nämligen kontrakt på hus.