Igår var den stora inrikesnyheten, vid sidan av den ihållande värmen och eventuella åskskurar, att Svenska Akademien nu lagt till ordet "hen" i sin ordlista. Nyheten antände på nytt debatten som blossade upp för några år sedan när ordet först letade sig in i våra svenska genus-medvetanden. Inte sedan negerbolls-dispyten har ett enstaka ord väckt så starka känslor. Jag är för hen. Med hjälp av ett pannband ska jag förklara varför.
Jag bryr mig inte om att det betyder höna på engelska eller att vi klarat oss utan det så här länge och jag tror sannerligen inte på någon vänsterfeministisk konspiration som vill skapa ett könlöst samhälle fritt från biologiska skillnader. Många ord betyder något annat på något annat språk och det är oftast inte något problem. Kanske om du är en japansk bilkoncern och vill sälja en bilmodell som heter "Fitta" till oss svenskar men inte slutar vi använda "fart" om hastighet för att det betyder fjärt på engelska heller? Och vi har klarat oss utan att "googla" eller "sms:a" under väldigt lång tid också, och du kan säkert leva ett anständigt liv utan dem i din vokabulär idag, men du framstår som något omodern. En fot i graven liksom.
Gällande feminist-konspirationen och det här "jämställdhetstramset" som gått alldeles för långt vill jag bara säga att det låter aningen överdrivet. När samhället väl är jämställt så upphör nog den kampen och någon ny orättvisa blir fokus för folk med övertygelser. De som på riktigt är rädda för att vi är på väg mot en värld där man inte längre får bekänna kön verkar patologiskt paranoida tycker jag. Skulle det visa sig att jag har fel, och mitt idoga användande av ett könsneutralt pronomen påskyndar denna dystopi, lovar jag att lyssna skamset på kastrat-körens: "Vad var det vi sa?".
"Slå han på käften" skanderade ett fullsatt Globen när Alexander Gustafsson för första gången slogs i UFC på hemmaplan och i samma stund som arenan fylldes av den grammatisk inkorrekta men ack så välljudande frasen föddes den första unika MMA-hejaramsan. I princip alla kampsportsfans vet vad det betyder, och hur mycket det betyder, för sporten vi älskar. Därför ville jag trycka den på ett pannband och ha på mig när jag tränade. Men jag tränar ju med både tjejer och killar och vill slå båda likafullt på käften varför "han" kändes lite exkluderande. "Den" insinuerar att jag vill slå på döda ting, djur eller ofödda barn. "Personen i fråga" eller "han/hon" stoppades av tryckeriets begränsning på 15 tecken. Kvar stod endast alternativet "hen", det provocerande pronomenet, ensamt och majestätiskt. Slå hen på käften.
Hen är med i ordlistan därför att det är ett ord som är i bruk. Inte av alla och inte alla gånger. Men av vissa ibland. Kanske när man talar om ett ofött barn och mormor blir arg om man säger "den" eller "det". Kanske när man kliver in i en kampsportslokal och vill trycka upp sin knytnäve i plytet på motståndaren utan hänsyn till bihang som snopp och snippa. Ja, kanske till och med när man vill visa lite medkänsla och respekt för en individ som inte kan identifiera sig som varken han eller hon och förmodligen mår rätt jävla dåligt som följd av det. Man måste inte använda hen. Man måste inte säga chokladboll. Men jag inbillar mig att världen blir lite bättre om man gör det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar