Vad är i ett namn?

Om jag bodde ensam i ett hus med en liten trappa som landade i en avsats innan den nådde min ytterdörr och någon mindre lyckligt lottad människa lämnade dig i en liten korg med en lapp med budskapet "ta väl hand om honom" på den trappavsatsen hade jag tagit in dig och döpt dig till Rocky. Inte för att symbolisera motgångarna du mött tidigt i livet och inte för att ge dig illusionen av att hård träning och vilja segrar över sönderdopade ryssar, den hälften så gamle världsmästaren när du varit pensionerad sedan sexton år tillbaka, eller Mr. T. Utan bara för att jag kunde.

Men du kom inte i en korg en kulen kväll, du kom ut ur din mor i en sjukhussäng efter att hon kämpat längre än jag i efterhand vill minnas. Innan dess hade hon i nio månader försakat flera av sina favoritsaker i hela världen, som rått kött och det enstaka vinglaset samtidigt som jag inget förvägrades och levde på precis som vanligt. Bättre än vanligt till och med, för överallt vi gick hade jag en privatchaufför med mig. Så när hon gjorde det klart att Rocky inte skulle bli aktuellt accepterade jag det.

Visst, jag nämnde det som ett försiktigt förslag ett par gånger om dagen i hopp om att det skulle sätta sig, om inte annat så i alla fall subliminalt sådär så att hon plötsligt en dag skulle utbrista "Rocky!" som att det nu var hennes egen geniala idé. Det gjorde det aldrig. Men å andra sidan gjorde inga andra namn det heller och trots hennes långa listor med olika symboler och inbördes ranking hände inget på den fronten under vad jag kände var en väldigt lång tid. Folk frågar ju. Och din farmor gillar inte när jag kallar dig "den". Det fanns ett par din mamma ändå kunde tänka sig men de var liksom paxade och när hon sade att hon verkligen gillade Love kändes det rätt.

Självklart var det inte utan komplikationer då min gode vän Per och hans fru Carro bara månader tidigare fått en egen Love. Följaktligen kände jag att jag måste fråga lov, din mor hade bestämt sig och jag vågade inte vänta på att/om hon skulle fastna för något annat. Jag skrev till Per och fick ganska omgående ett svar:

"Namn har, och du kan hälsa Anna det, en tendens att inte ta slut eller vara reserverade."

Så nu heter du Love. Vissa kallar dig Rocky. Någon Barre eller Bartolomeus, men det är en helt annan historia. Som Shakespeare en gång skrev:

"Vad är i ett namn? Det vi kallar en ros skulle med vilket annat namn som helst fortfarande dofta lika sött."