Stöldgodset

För några veckor sedan letade mor din fynd på Blocket. Hon fann snart spjälsäng och skötbord för det fördelaktiga priset av endast 700 riksdaler. Vidare fann hon bilder på fynden och de såg riktigt fina ut. Det var den dära lite fusk-antika looken som jag är så väldigt förtjust i för den får billiga saker att se dyra ut. Vilket också var anledningen till att det direkt ringde varningsklockor angående annonsen. Inte blev det bättre när din mor fick svar på sin intresseanmälan. På knackig engelska. Av "Miro". Snabba cash, Män som hatar kvinnor och Lilla Al-Fadji flashade förbi i skallen på mig. Jugge-maffia och ond bråd död i en ödslig klubblokal i Staffanstorp.

- Det förstår du väl att det är något skumt med det här. Stöldgods åtminstone. Förmodligen en internationell barndräpar-liga som försöker sopa igen sina spår och samtidigt tjäna en hacka på bevismaterialet, resonerade jag helt rationellt.

- Äsch, trams, sa din mor utan en tillstymmelse till rädsla i rösten och knappade in adressen i mobilen och packade in oss i bilen. Antingen har hon en uppenbar dödsdönskan eller en superförmåga att inte låta sig luras av stora lågprismöbelvaruhus lönn-dyra sortiment. Men iväg for vi.

Till min lättnad befann sig Miro inte i något nerlagt industriområde utan snarare i en sömnig radhus-länga. Och när han öppnade såg han inte vidare yrkeskriminell ut. Han hade mysbyxor och foppatofflor och en lite för liten t-shirt som bekvämt vilade på en lätt utbuktande kulmage och skapade en avslappnad springa mellan tröja och byxkant. Hans engelska var bruten men med en fackterminologi som var svår att hänga med i, fylld av tekniska och verktygsrelaterade fraseringar vilket gav en ledtråd i jakten på ett eventuellt icke-kriminellt karriärval. Sättet han hanterade skruvdragaren var en annan. Att han sa det, var den sista. Mekaniker minsann. Möblerna kom från IKEA, modeller så gamla att de inte fanns kvar i utbudet, vilket förklarade varför jag inte sett dem där bara dagarna innan och varför jag fick för mig att det var gravt undervärderade kvalitetsmöbler vi hade att göra med.

Miro var väldigt behjälplig i demonterandet, bärandet och lastandet av grejorna. Han bjussade på en massa extragrejor som han ville bli av med och lämnade oss med några matnyttiga råd angående barnaskaffande. Känslan av att ha gjort ett jättefynd, varit miljömedveten och brutit kulturella barriärer skänkte lycka i det Bendroth-Dahlska hushållet och när möblerna åter var hopsnickrade stod vi där i dörrhålet, din mor och jag, och tittade på det första tydliga tecknet på din stundande nedkomst.

Okunskap föder fördomar. Fördomar föder hat. Saker på Blocket är billiga.

Insikten från dörrhålet